Många forskare hävdade att endast Homo sapiens hade förmåga att uttrycka sig konstnärligt och symboliskt. Denna upptäckt motsäger dem.
Ett internationellt team av arkeologer har grävt fram en extraordinär fyndighet i en grotta på Krim: en gul ockrapenn tillverkad av neandertalare för mer än 42 000 år sedan. Upptäckten ger en ny inblick i denna arts symboliska och konstnärliga förmågor och utmanar uppfattningen att endast Homo sapiens var kapabel till medvetna konstnärliga uttryck.
Forskarna har i en studie publicerad i Science fastställt att föremålet, som är mellan fem och sex centimeter långt, noggrant har slipats, vässats och återanvänts flera gånger. Mikroskopiska undersökningar utförda av Francesco d’Errico från universitetet i Bordeaux visar att dess ände har slitits av användning och slipats om, ett tydligt tecken på att den har använts som ritverktyg.
Ett instrument med konstnärligt värde
”Det handlar inte bara om ett föremål i form av en penna, utan om ett instrument som användes som sådant”, förklarade d’Errico. Enligt forskaren kunde föremålet ha använts för att rita linjer eller dekorera ytor som skinn, stenar eller snäckor, vilket tyder på symboliskt beteende och kreativ avsikt. Denna typ av bevis stärker hypotesen att neandertalarna hade ett mer utvecklat konstnärligt sinne än vad man hittills trott.
Arkeologen Emma Pomeroy från Cambridge University uppskattade fyndet för dess mänskliga värde. ”Det för oss emotionellt närmare dem, eftersom det avslöjar det universella behovet av att uttrycka sig genom färg”, sade hon. Denna iakttagelse understryker kopplingen mellan konstnärligt uttryck och den kognitiva utvecklingen hos de första människogrupperna.
Användningen av ockra och symboliskt tänkande
Ockra har använts i minst 400 000 år både i Europa och Afrika, och fragment som hittats på olika fyndplatser visar att det användes flitigt av olika förhistoriska samhällen. Men pennan från Krim är det tydligaste beviset på en konstnärlig eller dekorativ användning av detta mineral, eftersom den modifierades för att fylla en specifik funktion.
För antropologen April Nowell från University of Victoria i Kanada tyder det faktum att instrumentet behöll en precis spets på ett definierat syfte. ”En sådan spets behålls bara när man vill göra specifika linjer eller mönster”, förklarade hon. Denna iakttagelse stärker uppfattningen att neandertalarna inte bara var tekniskt skickliga, utan också kapabla att skapa konst med symbolisk avsikt.
Experterna hävdar att denna upptäckt breddar förståelsen av symboliskt tänkande i människans evolution. Andra bevis, såsom 57 000 år gamla gravyrer som hittats i Frankrike eller stalagmitstrukturer som uppfördes för 175 000 år sedan, tyder på att den kreativa förmågan uppstod före Homo sapiens. Dessa uttryck kan ha sitt ursprung i en gemensam förfader till neandertalare, denisovaner och moderna människor för mer än 700 000 år sedan.
